Just nu funderar jag mycket på tillit i mitt liv, vem kan man egentligen lita på? Ordspråket lyder; Tro gott om folk tills motsatsen bevisas. Njae, själv är jag väldigt skeptisk mot folk Tills motsatsen bevisas, blir lättare så. Jag har alltid varit en väldigt. Blåögd, naiv och godtrogen människa, det utnyttjar folk, tyvärr! Efter många besvikelser har jag liksom byggt en mur runt mig. En mur bestående av reservation, återhållsamhet och väldigt mycket negativitet. Jag kan aldrig skydda mig för att bli utnyttjad, lurad, baktalad men min mur hjälper mig att inte falla så hårt.Eller ska man ta chansen och lite fullt ut och faller man så gör man?!